Blogg & Sociala Media

ÖVER 30 ÅRS ERFARENHET. UPPLEV STOCKHOLM. HISTORISKA MILJÖER. UMGÅS OCH LÄR MER.

Fotograferat av Stefan Maurbakken.

Facebook

På vår Facebooksida @VerdeVerdetravel kan du läsa om våra aktiviteter, se fler fotografier, hitta recensioner och skicka meddelande till oss. Här kan du deltaga i tävlingar och omröstningar med mera.

Foto: Ivar-Los park. Den här parken och många andra fina vyer får du på vår vandring - Hornsgatans hus och höjder.

Foto: Borgargården, Stadshuset. Den här platsen och många andra fina detaljer av stadshuset får du se på vår vandring - Murarnas mästare.

Blogg

Instagram

På vårt instagramflöde #verdeverdetravel hittar du fler bilder på Stockholm, och våra vackra omgivningar. Följ oss för inspiration och vackra vyer.


Skitbärarkärringar 190702

Visste du att fån 1700-talet till mitten av 1800-talet sköttes dasstömningen i Stockholm i huvudsak av kvinnliga renhållningshjon. De arbetade i par och bar dasstunnorna emellan sig.

Det fanns flera platser där man tömde ut avfallet. Det gjorde man bland annat i Fatbursjön, på tömningsplatser i staden. Till exempel Flugmötet på Kornhamnstorg i Gamla Stan och i vattnet i Fatburssjön, men den huvudsakliga avstjälpningsplatsen för sopor, latrin, gödsel och annan bråte fanns länge vid nuvarande Mälartorget. Att avskräde såsom kreaturspillning och annat skräp från gatorna ska transporteras bort från staden. En hel del av avfallet kom till nytta som gödsel på odlingar. Men det som inte återanvändes transporterades till Fjäderholmarna, som staden hade köpt 1849. Renhållningen fungerade dåligt vintertid, isen förhindrade transporter till sjöss. Latrinavrfallet lagrades på pråmar vintertid. Innan vi fick WC, eller vattenspolningstoaletter i Stockholm utgjorde latrinhanteringen en stor del av stadens totala renhållning. I början av 1900-talet var upphämtningen av latrin störst med 700 000 hämtade kärl. På medeltiden var det faktiskt husägaren som hade skyldighet att hålla rent omkring sin fastighet. Trots information och upplysningar och hot om hårda straff var renhållningen ett stort problem. Fastighetsägaren var skyldig att hålla rent utanför sin tomt, och högst 7,13 meter ut på gatan. Från ett fönster kunde pottor tömmas, det var bäst att gå mitt på gatan, men där var risken stor att man trampade i hästspillning. Det var en besvärande stank särskilt sommartid i gränderna. Varje gårdsägare kunde hålla en ko och flera grisar. På sommaren betade dessa på malmarna, men på vintern hölls de i stan. I en förkunnelse från 1476 berättas att svinen släpptes fria nattetid för att böka i sophögar längs gator och gränder. Karl XI gav ut en förordning att folk från stadens spinnhus skulle sättas i arbete flera gånger i veckan för att föra bort all orenlighet från stadens gator, torg och brunnar. Arbetet med latriner hade låg status och det var som oftast kvinnliga tukhusfångar som utförde arbetet. I princip överlevde det gamla systemet hela 1800-talet, fram till år 1902 då Stockholms stad övertog all gaturenhållning. Kanske kom beslutet att skyndas på av koleraepidemin som drabbade.


Följ med på stadsvandringen på Mariaberget Hornsgatans hus och höjder hör om guldfjärden, sumprunkare, sopbärarkärringar, månglare och mycket mycket mer. Jag leder tio olika stadsvandringar i Stockholm med olika inriktning i olika kvarter av staden.